MELODIFESTIVALEN på 1990-talet. På denna sida hittar du fakta om de Melodifestivaler som Sverige arrangerade som Eurovision-uttagningar mellan åren 1990 och 1999. Skrolla i artikeln eller tryck på någon av länkarna för att hamna på det årtal som du vill läsa mer om.

• Melodifestivalen 1990 »
• Melodifestivalen 1991 »
• Melodifestivalen 1992 »
• Melodifestivalen 1993 »
• Melodifestivalen 1994 »
• Melodifestivalen 1995 »
• Melodifestivalen 1996 »
• Melodifestivalen 1997 »
• Melodifestivalen 1998 »
• Melodifestivalen 1999 »

Melodifestival 1990 var den 30:e Eurovision-uttagningen som Sveriges Television anordnade för att utse Sveriges artist och tävlingsbidrag, i det här fallet till ESC 1990.

Vinnaren i finalomröstningen blev gruppen Edin-Ådahl med låten ”Som en vind”. I Eurovision placerade de sig som 16:e (av 22 länder) med 24 poäng.

Tävlingsupplägg

Den första Melodifestivalen på decenniet 1990-talet ägde rum på Rondo i Göteborg den 9:e mars 1990. Programledare för sändningen var Carin Hjulström medan Curt-Eric Holmquist var kapellmästare. Det var således SVT i Göteborg som hade hand om produktionen och de valde att behålla upplägget med att avgöra finalen i en omgång (istället för två) som hade varit fallet i Stockholm året innan.

Från en allmän antagning utsågs tio finalister av en jury, där några av artisterna som fick framföra finalbidragen var kända sedan innan. Ett exempel var Carola, som hade blivit trea i ESC i München 1983, men även den tidigare ESC-vinnaren Elisabeth Andreasson och Sveriges ESC-representant 1987, Lotta Engberg. Ytterligare en artist som gjorde comeback var Sofia Källgren som tävlat i Melodifestivalen året innan.

Dessutom fanns det även en rad debutanter i startfältet som Peter Jöback och veteraner som Sofia Källgren och Loa Falkman, även om den sistnämnde debuterade i just detta sammanhang. Även Lizette Pålsson debuterade i sammanhanget det här året och hon skulle komma att synas i några fler Melodifestivaler under decenniet 1990-talet.

På upphovssidan var det flera låtskrivare som lyckades få med mer än en låt i finalen. Exempelvis hade Mikael Wendt fått med tre låtar varav en han gjort själv (vinnarlåten) och två tillsammans med Christer Lundh. Låtskrivarduon Ingela ”Pling” Forsman och Lasse Holm hade även de fått med två låtar varav den ena var låten som kom på tredje plats i omröstningen.

Så avgjordes finalen

När alla tävlingsbidrag hade framförts fick elva jurydistrikt, som representerade varsin stad, rösta på sina favoriter. Varje jurygrupp gav 12 poäng till det bidrag de hade som sin vinnare, 10 poäng till sin tvåa, 8 poäng till sin trea osv. nedåt 7, 6, 5, 4, 3, 2 och 1 poäng. Samma poängskala som även används i Eurovisionen. Vinnaren blev låten som hade fått högst totalpoäng.

I och med att varje jury delade ut poäng till samtliga låtar kunde ingen sluta poänglös. Lägsta totalsumma kunde bli 11 och den högsta 132 poäng.

Startfältet

De tävlande presenteras i startnummerordning.

Melodifestival 1991 var den 31:a Eurovision-uttagningen som Sveriges Television anordnade för att utse Sveriges artist och tävlingsbidrag, i det här fallet till ESC 1991.

Vinnaren blev Carola Häggkvist med låten ”Fångad av en stormvind” som därmed tog hem sin andra vinst i sammanhanget (hon vann även 1983 års Melodifestival). På plats i Eurovision senare samma vår var det också hennes låt som vann hela tävlingen, om än att det var en vinst som avgjordes i en skiljeomröstning då även Frankrike nått upp till samma totalpoäng (Sverige vann på fler 10-poängare).

Tävlingsupplägg

Den här gången var det SVT i Malmö som fick arrangera Melodifestivalen. De valde att återinföra modellen med att dela upp finalen i två röstningsomgångar såsom det varit en stor del av uttagningarna under det föregående decenniet. Själva startfältet utsågs via en öppen antagning från vilken en jury valde ut tio bidrag.

När artisterna presenterades visade det sig bara vara soloartister som hade valts ut denna gång varav tre som hade tävlat tidigare år: Carola Häggkvist som hade vunnit Melodifestivalen 1983 och blivit tvåa året innan, Pernilla Wahlgren som hade gjort succé med ”Piccadilly Circus” på 80-talet samt Diana Nuñez som tidigare tävlat 1975 som del av gruppen Gimmicks.

Bland låtskrivarna var det Stephan Berg som fick med två låtar varav den ena vann och den andra kom på femte plats. Det kan även noteras att Lena Philipsson, som tävlat som artist några gånger på 1980-talet, återkom men denna gång som låtskrivare.

Så avgjordes finalen

Själva finalen hölls på Malmö Musikteater den 22:a mars med Harald Treutiger som programledare och Anders Berglund som kapellmästare. När bidragen hade framförts fick de elva jurygrupperna (som representerades av olika städer i Sverige) genomföra en sluten omröstning där halva startfältet fick tävla vidare. Därefter nollställdes tidigare röster och en ny juryröstning genomfördes där poängen delades ut synligt. Varje jurygrupp fördelade ut poängerna (från högst till lägst) 8, 6, 4, 2 och 1, vilka adderades samman och en vinnare korades.

Som mest kunde ett bidrag få ihop 88 poäng och som minst 11 poäng.

Startfältet

Omgång 1

I den första rundan framfördes tävlingsbidragen varpå jurygrupperna fick rösta i en sluten omröstning. Bidragen med beige bakgrundsfärg kvalade efter omröstningen vidare till den andra omgången medan resterande låtar blev oplacerade. Alla bidrag listas i startnummerordning.

Omgång 2

I den andra rundan röstade jurygrupperna på nytt där poängen delades ut synligt på poängtavlan. Bidragen presenteras i startnummerordning med de startnummer de hade i första omgången samt slutplacering och totalpoäng (i denna runda).

Melodifestival 1992 var den 32:a Eurovision-uttagningen som Sveriges Television anordnade för att utse Sveriges artist och tävlingsbidrag, i det här fallet till ESC 1992.

Vinnaren blev Christer Björkman med låten ”Imorgon är en annan dag” som fick representera Sverige på hemmaplan (i och med att det var Sverige som var värdnation för Eurovision det här året). I Eurovision hamnade bidraget på näst sista plats (av 23 länder) med 9 poäng.

Tävlingsupplägg

För att utse Sveriges representant på hemmaplan var det SVT i Stockholm som fick arrangera Melodifestivalen denna gång. De valde att förlägga uttagningsfinalen till Cirkus den 14:e mars med duon Adde Malmberg och Claes Malmberg som programledare. Anders Berglund var kapellmästare.

Själva startfältet utsågs genom en öppen antagning där en jury valde ut de tio tävlingsmelodierna. Några av de artister som framförde dessa låtar hade tävlat förut som exempelvis Melodifestivalvinnaren Kikki Danielsson, samt Py Bäckman och Lizette Pålsson. Även gruppen Wizex fanns med som band i finalen.

Flest tävlingsbidrag på upphovssidan fick Peter Grönvall och Nanne Nordqvist (numera Grönvall) som både skrev ”Ingenting går som man vill” och ”Vad som än händer” (den sistnämnda gjordes tillsammans med Ulf Söderberg).

Så avgjordes finalen

Under finalen framfördes först alla tio melodier varpå de elva jurygrupperna, som representerade olika städer i Sverige, fick rösta vidare halva startfältet till en andra omgång. Den omröstningen gjordes i hemlighet och finalisterna ropades upp utan någon som helst inbördes ordning. Därefter nollställdes tidigare röster och en ny omröstning påbörjades där varje jurygrupp nu delade ut de fasta poängerna 8, 6, 4, 2 och 1 till melodierna. Vinnaren blev låten som fått högst totalpoäng.

Startfältet

Omgång 1

I den första rundan framfördes tävlingsbidragen varpå jurygrupperna fick rösta i en sluten omröstning. Bidragen med beige bakgrundsfärg kvalade efter omröstningen vidare till den andra omgången medan resterande låtar blev oplacerade. Alla bidrag listas i startnummerordning.

Omgång 2

I den andra rundan röstade jurygrupperna på nytt där poängen delades ut synligt på poängtavlan. Bidragen presenteras i startnummerordning med de startnummer de hade i första omgången samt slutplacering och totalpoäng (i denna runda).

Melodifestival 1993 var den 33:e Eurovision-uttagningen som Sveriges Television anordnade för att utse Sveriges artist och tävlingsbidrag, i det här fallet till ESC 1993.

Vinnare av uttagningen blev gruppen Arvingarna med låten ”Eloise” som i Eurovision placerade sig på sjunde plats (av 25 länder) med 89 poäng.

Tävlingsupplägg

Den svenska ESC-uttagningen arrangerades av SVT Göteborg som inte behövde göra någon ekonomisk nedbantad version av tävlingen (vilket hade varit fallet tio år tidigare när Sverige hade varit värd för Eurovision 1985). Däremot valde den redaktionen att förändra programmet på en punkt och det var att låta tittarna vara med och avgöra finalens andra röstningsomgång.

För att få in tävlingsbidrag hölls en allmän antagning från vilken en jury röstade fram tio bidrag. Bland de uttagna låtarnas artister sågs exempelvis Christer Björkman, som vunnit uttagningen året innan, och det var även den första av fem Melodifestivaler i följd där Nick Borgen tävlade som artist. Låtskrivarna Per Andréasson och Anders Dannvik fick med flest bidrag, två låtar som de hade gjort tillsammans.

Själva finalen sändes från Lisebergshallen i Göteborg den 5:e mars med gruppen Triple & Touch’ medlemmar Lasse Kronér, Göran Rudbo och Ken Wennerholm som programledare och Curt-Eric Holmquist som kapellmästare. Triple & Touch hade tidigare tävlat en gång i en tidigare Melodifestivalupplaga.

Två röstningsomgångar varav en med telefonröstning

Finalen inleddes med att de tio melodierna framfördes varpå elva jurygrupper, som representerades av städer runt om i Sverige, fick genomföra en sluten omröstning för att utse fem s.k. superfinalister. Innan namnen på dessa fem avslöjades i sändningen meddelade programledarna en överraskning – nämligen att tittarna skulle få rösta fram vinnaren i den andra omgången. Detta skedde med telefonröstning om än i en viss begränsad skala för att inte överbelasta telefonnätet. Att tittarna skulle få vara med och avgöra det hela hade hållits hemligt in i det sista.

Innan tittaromröstningen startade framfördes de av juryn fem framröstade melodierna en gång till, sedan var telefonslussarna öppna en stund innan resultatet lästes av. Fortfarande delades det ut poäng i distrikten men nu hade vissa jurygrupper slagits ihop från elva städer till sju distrikt som var och en fick presentera hur rösterna i deras distrikt hade fördelats ut.

Varje distrikt delade ut poängerna (från högst till lägst) 8, 6, 4, 2 och 1 utifrån hur tittarröstningen hade rangordnats i det distriktet. Det visade sig dock att samtliga distrikt hade en och samma vinnare vilket för andra gången någonsin gjorde att vinnarlåten fick maxpoängen som juryerna tillsammans kunde dela ut. Senast det skedde var när Carola Häggkvist vann Melodifestivalen 1983 med låten ”Främling”.

Systemet med tittarröstning i Melodifestivalens finaler skulle inte bli någon engångshistoria men det skulle dröja fram till år 1999 innan tittarna på nytt skulle få börja rösta i sändningen igen…

Startfältet

Omgång 1

I den första rundan framfördes tävlingsbidragen varpå jurygrupperna fick rösta i en sluten omröstning. Bidragen med beige bakgrundsfärg kvalade efter omröstningen vidare till den andra omgången medan resterande låtar blev oplacerade. Alla bidrag listas i startnummerordning.

Omgång 2

I den andra rundan röstade jurygrupperna på nytt där poängen delades ut synligt på poängtavlan. Bidragen presenteras i startnummerordning med de startnummer de hade i första omgången samt slutplacering och totalpoäng (i denna runda).

Melodifestival 1994 var den 34:e Eurovision-uttagningen som Sveriges Television anordnade för att utse Sveriges artist och tävlingsbidrag, i det här fallet till ESC 1994.

Vinnaren blev duon Marie Bergman & Roger Pontare med låten ”Stjärnorna” vunnit, vilket även betydde att Marie Bergman därmed blev den första Melodifestivalartisten att ha vunnit uttagningen tre gånger (hon hade tävlat med gruppen Family Four åren 1971 och 1972). I Eurovision hamnade låten på 13:e plats (av 25 tävlande) med 48 poäng.

Tävlingsupplägg

Det var Stockholm som anordnade denna uttagningsfinal som förlades till en studio i TV-huset på Gärdet den 12:e mars med Sven Melander och Kattis Ahlström som programledare samt Anders Berglund som kapellmästare. Inför finalen hade en öppen antagning hållits från vilken en tillsatt jury hade fått välja ut tävlingsbidragen. Några av artisterna i den här finalen var Nick Borgen och Marie Bergman som båda hade tävlat tidigare år.

En ny regel hade införts gällande demoartister som nu skulle vara beredda på att ställa upp som tävlande artist i programmet om det fanns önskemål om detta. I övrigt valde man att inte hålla en tittaromröstning i programmet såsom det hade varit året innan utan det var jurygrupperna som avgjorde alla resultat hela vägen i mål.

Så avgjordes finalen

Finalen började med att de tio melodierna framfördes varpå de elva jurygrupperna (röstande städer i Sverige) fick rösta vidare fem av låtarna till en andra omgång. Omröstningen gjordes sluten vilket innebar att man presenterade de fem superfinalisterna utan inbördes ordning. Därefter nollställdes räkneverken och en ny öppen omröstning påbörjades där respektive jurygrupp delade ut poängerna (från högst till lägst) 8, 6, 4, 2 och 1. Vinnaren blev bidraget med högst totalpoäng.

Startfältet

Omgång 1

I den första rundan framfördes tävlingsbidragen varpå jurygrupperna fick rösta i en sluten omröstning. Bidragen med beige bakgrundsfärg kvalade efter omröstningen vidare till den andra omgången medan resterande låtar blev oplacerade. Alla bidrag listas i startnummerordning.

Omgång 2

I den andra rundan röstade jurygrupperna på nytt där poängen delades ut synligt på poängtavlan. Bidragen presenteras i startnummerordning med de startnummer de hade i första omgången samt slutplacering och totalpoäng (i denna runda).

Melodifestival 1995 var den 35:e Eurovision-uttagningen som Sveriges Television anordnade för att utse Sveriges artist och tävlingsbidrag, i det här fallet till ESC 1995.

Vinnaren i uttagningen blev Jan Johansen med låten ”Se på mig”. I Eurovision placerade sig bidraget på tredje plats av 23 länder med 100 poäng, vilket för övrigt var Sveriges då bästa placering sedan Carola Häggkvists vinst i Eurovision 1991.

Tävlingsupplägg

Denna upplaga producerades av SVT Malmö som valde att förändra urvalsprocessen. Fortfarande var startfältet öppet för tio bidrag, men denna gång skulle fem av dessa tillsättas via specialinbjudningar. Resterande fem platser valdes ut från en nationell antagning där en urvalsjury fick välja ut låtarna bland 981 inskickade förslag. När hela startfältet var presenterat hade två tidigare Melodifestivalvinnare (Arvingarna respektive Simon Ådahl) kommit med. Dessutom tävlade Nick Borgen för tredje året i följd. Bland låtskrivarna kan nämnas att Per Andréasson fick med två låtar varav en tillsammans med Anders Dannvik.

Själva finalen sändes från Malmö musikteater den 24:e februari med Pernilla Månsson som programledare och Anders Berglund som kapellmästare.

Så avgjordes finalen

I finalen framfördes först de tio bidragen varpå elva jurydistrikt (representerade städer i Sverige) delade ut poäng till dessa. Denna omröstning var dock en sluten sådan varför juryns fem gemensamma vinnare presenterades utan inbördes ordning. Därefter nollställdes räkneverket och nya poäng delades ut, varje jurygrupp delade ut poängerna (från högst till lägst) 8, 6, 4, 2 och 1, som slogs samman där den vinnande melodin blev den med högst totalpoäng.

Startfältet

Omgång 1

I den första rundan framfördes tävlingsbidragen varpå jurygrupperna fick rösta i en sluten omröstning. Bidragen med beige bakgrundsfärg kvalade efter omröstningen vidare till den andra omgången medan resterande låtar blev oplacerade. Alla bidrag listas i startnummerordning.

Omgång 2

I den andra rundan röstade jurygrupperna på nytt där poängen delades ut synligt på poängtavlan. Bidragen presenteras i startnummerordning med de startnummer de hade i första omgången samt slutplacering och totalpoäng (i denna runda).

Melodifestival 1996 var den 36:e Eurovision-uttagningen som Sveriges Television anordnade för att utse Sveriges artist och tävlingsbidrag, i det här fallet till ESC 1996.

Vinnare av uttagningen blev gruppen One More Time med låten ”Den vilda”. I Eurovisionen placerade de sig på tredje plats (av 23 länder) med 100 poäng, vilket för övrigt även fjolårets representant lyckades uppnå.

Tävlingsupplägg

Denna gång var det SVT i Stockholm som fick arrangera Melodifestivalen. De valde att fortsätta med systemet att man skulle arrangera en finalkväll med tio tävlingsbidrag där bara jurygrupper skulle få bestämma vinnaren. Finalen sändes från Victoriahallen i Stockholm den 24:e februari med Pontus Gårdinger och Siw Malmkvist som programledare samt Anders Berglund som kapellmästare.

För andra året i rad utsågs startfältet genom två kvoter. Den första kvoten bestod av fem bidrag som hade valts ut av en urvalsjury vilka hade fått välja bland 1475 inskickade låtar. Därefter valdes ytterligare fem låtar ut som hade gjorts av låtskrivare som SVT bjudit in till programmet. Bland startfältets artister fanns det gott om sådana som tävlat förut som Frank Ådahl, Janne Bark, Lasse Kronér, Lotta Engberg, Maria Rådsten och Nanne Grönvall. En annan som också var med var Nick Borgen som tävlade för fjärde året på raken.

Bland debutanterna sågs bl.a. Andreas Lundstedt som kom på andra plats det här året. Han har därefter deltagit i Melodifestivalen otal gånger genom åren och är en av några artister som har tävlat flest gånger genom tiderna.

Så avgjordes finalen

De tio bidragen framfördes varpå en första sluten omröstning hos de elva jurygrupperna (röstande städer) hölls. Deras fem gemensamma favoriter fick tävla vidare i en andra omgång där en vinnare korades. Det är inte känt hur poängerna fördelades i den första omgången, däremot i den andra omgången delade varje jury ut poängerna (från högst till lägst) 8, 6, 4, 2 och 1. Vinnaren blev låten med högst totalpoäng.

Startfältet

Omgång 1

I den första rundan framfördes tävlingsbidragen varpå jurygrupperna fick rösta i en sluten omröstning. Bidragen med beige bakgrundsfärg kvalade efter omröstningen vidare till den andra omgången medan resterande låtar blev oplacerade. Alla bidrag listas i startnummerordning.

Omgång 2

I den andra rundan röstade jurygrupperna på nytt där poängen delades ut synligt på poängtavlan. Bidragen presenteras i startnummerordning med de startnummer de hade i första omgången samt slutplacering och totalpoäng (i denna runda).

Melodifestival 1997 var den 37:e Eurovision-uttagningen som Sveriges Television anordnade för att utse Sveriges artist och tävlingsbidrag, i det här fallet till ESC 1997.

Vinnaren av uttagningen blev gruppen Blond med låten ”Bara hon älskar mig”. I Eurovision placerade de sig på 14:e plats (av 25 länder) med 36 poäng.

Tävlingsupplägg

SVT Göteborg fick uppdraget att arrangera Melodifestivalen 1997 och de valde att hålla finalen i Eriksbergshallen i Göteborg den 8:e mars med Jan Jingryd som programledare. Egentligen skulle Peter Rangmar ha varit programledare men han fick hoppa av på grund av sjukdom. Curt-Eric Holmquist var kapellmästare.

För första gången sedan 1990 hade finalen bara en röstningsomgång och för första gången sedan 1988 hade finalen 12 istället för tio tävlingsbidrag. Däremot fortsatte upplägget med att låta en halva av startfältet utses via en allmän antagning och en halva utsågs av låtskrivare som bjudits in av SVT. Urvalsjuryn som valde ut 6 av bidragen fick välja bland 1223 inskickade förslag.

I december 1996 meddelades finalstartfältets bidrag och tävlande där fjolårstvåan Andreas Lundstedt var tillbaka för ett andra försök tillsammans med Jim Jidhed (som hade blivit trea i Melodifestivalen 1991) och Pernilla Emme (som tävlade i gruppen N-Mix). Det här året blev också det femte året i rad där Nick Borgen tävlade, vilket är ett rekord. Nick Borgen är nämligen den enda artist som har tävlat i fem Melodifestivaler i följd även om det finns artister som lyckats tävla fyra år i rad.

På låtskrivarsidan kan nämnas att Stephan Berg var den som hade gjort vinnarmelodin, vilket blev hans andra vinnarlåt i tävlingen efter Carola Häggkvists vinst med ”Fångad av en stormvind” 1991. Även andra tidigare vinnarlåtskrivare som Py Bäckman och trion Alexander Bard, Ola Håkansson och Tim Norell hade med bidrag, däremot hade ingen låtskrivare med mer än en låt i startfältet.

Så avgjordes finalen

I finalen uppträdde de 12 bidragen innan de elva jurygrupperna, som representerade varsin stad i Sverige, fick avlägga sina poäng. I denna final utökades poängskalan till att varje jurygrupp delade ut poängerna 12, 10, 8, 6, 4, 2 och 1, vilket också innebar att endast sju av 12 finalister per jury fick poäng. Det gjorde att bidrag kunde sluta på som lägst noll poäng och som högst 132 poäng. Vinnaren blev låten med högst totalpoäng efter det att alla jurygrupper sagt sitt.

Startfältet

De tävlande presenteras i startnummerordning.

Melodifestival 1998 var den 38:e Eurovision-uttagningen som Sveriges Television anordnade för att utse Sveriges artist och tävlingsbidrag, i det här fallet till ESC 1998.

Vinnaren av uttagningen blev Jill Johnson med låten ”Kärleken är”. I Eurovision placerade sig låten på 10:e plats (av 25 länder) med 53 poäng. Lite kuriosa kan nämnas att detta är den senaste Melodifestivalvinnarlåt som framförts på svenska i Eurovision (då bidrag som framförts på svenska i Melodifestivalen och vunnit på hemmaplan sedan har översatts till engelska inför Eurovision).

Tävlingsupplägg

SVT Malmö arrangerade denna Melodifestival som förlades till Malmö musikteater den 14:e mars med Pernilla Månsson och Magnus Karlsson som programledare och Anders Berglund som kapellmästare, dock fick bidrag denna gång framföras till förinspelad musik (vilket också skedde i några fall) på samma sätt som det var i Melodifestivalerna 1985 och 1986.

Antalet tävlingsbidrag i startfältet återgick till att bli tio melodier där en urvalsjury fick välja ut fem melodier bland 1100 inskickade låtar. Sedan tillsatte SVT de resterande fem melodierna vilket skedde genom specialinbjudningar.

Återkommande artister var gruppen B.I.G. (Brothers In God) och Nanne Grönvall.

Så avgjordes finalen

Under direktsändningen framfördes alla tio bidragen innan de elva jurygrupperna, som representerade varsin stad i Sverige, fick rösta fram halva startfältet till en andra omgång. När deras val meddelades presenterades dessa låtar utan någon som helst inbördes ordning. Därefter nollställdes tidigare resultat och en ny röstningsomgång påbörjades. Nu delade varje jurygrupp ut poängerna (från högst till lägst) 8, 6, 4, 2 och 1 där vinnaren blev låten med högst totalpoäng.

Det kan tilläggas att denna final är den senaste där finalen har två röstningsomgångar. När SVT från och med 2002 införde deltävlingar har det förekommit att dessa program avgörs i flera röstningsomgångar, däremot har samtliga finaler sedan 1999 till idag avgjorts i en omgång. Det är även den senaste finalen där tittarna inte har fått vara med och röstat fram vinnarlåten.

Startfältet

Omgång 1

I den första rundan framfördes tävlingsbidragen varpå jurygrupperna fick rösta i en sluten omröstning. Bidragen med beige bakgrundsfärg kvalade efter omröstningen vidare till den andra omgången medan resterande låtar blev oplacerade. Alla bidrag listas i startnummerordning.

Omgång 2

I den andra rundan röstade jurygrupperna på nytt där poängen delades ut synligt på poängtavlan. Bidragen presenteras i startnummerordning med de startnummer de hade i första omgången samt slutplacering och totalpoäng (i denna runda).

Melodifestival 1999 var den 39:e Eurovision-uttagningen som Sveriges Television anordnade för att utse Sveriges artist och tävlingsbidrag, i det här fallet till ESC 1999. Det var också den sista uttagningen som gjordes på decenniet 1990-talet samt århundradet 1900-talet!

Vinnaren blev Charlotte Nilssons ”Tusen och en natt” som i Eurovisionen översattes till ”Take Me To Your Heaven”. Precis som i Melodifestivalen slutade det med vinst vilket var Sveriges fjärde Eurovision-vinst genom tiderna.

Tävlingsupplägg

SVT Stockholm fick ta hand om arrangemanget av den sista Melodifestivalen på 1900-talet, där flera nyhet introducerades. Förutom att finalen bara skulle avgöras i en röstningsomgång skulle nu tv-tittarna få vara med och rösta fram vinnarlåten, eller i vart fall dela makten med jurygrupperna. Detta hade hänt en gång förut, i uttagningsfinalen 1993, men till skillnad från den gången introducerades telefonröstningen inte i direktsändningen. En ytterligare nyhet var att finalmelodierna spelades upp i radio samma eftermiddag som finalen sändes.

Startfältet utgjordes av endast bidrag som valdes ut från en nationell antagning av tävlingsbidrag, dvs. inga specialinbjudningar till låtskrivare ägde rum denna gång. Urvalsjuryn hade 1315 låtar att välja på varav tio som de röstade fram att få vara med och tävla. Återkommande artister i startfältet var tre tidigare Melodifestivalvinnare: Christer Björkman (som tidigare vunnit Melodifestivalen 1992 och tävlat 1993) samt gruppen Arvingarna (som vunnit Melodifestivalen 1993 och även tävlat 1995) samt Roger Pontare (som vunnit Melodifestivalen 1994).

Så avgjordes finalen

Finalen sändes från Victoriahallen i Stockholm den 27:e februari med Anders Lundin och Vendela Kirsebom Thomessen som programledare samt Anders Berglund som kapellmästare. Redan timmarna innan direktsändningen startade hade telefonröstningen pågått och den pågick sedan parallellt med att de tio tävlingsbidragen framfördes. Efter en snabbrepris avslutades den och medan tittarpoängen räknades samman fick de elva jurygrupper (olika städer i Sverige) dela ut sina poäng.

Respektive jurygrupp gav 12 poäng till sin favoritlåt och därefter i nedåtgående skala 10, 8, 6, 4, 2 och 1 poäng. Eftersom varje jury bara gav poäng till sju finalister kunde ett bidrag få som lägst 0 poäng och som mest 132 poäng. Tittarnas poäng var sedan multiplar med jurygruppernas, dvs. tittarnas lägsta poäng var 11 poäng (11×1) som gavs till det bidrag som fått sjunde flest röster osv. uppåt 22 poäng (11×2), 44 poäng (11×4), 66 poäng (11×6), 88 poäng (11×8), 110 poäng (11×10) och tittarnas vinnare som fick 132 poäng (11×12).

Totalt sett kunde ett bidrag få mellan 0 och 264 poäng när alla poäng hade delats ut.

Så röstade jurygrupperna och tittarna

Jurygruppernas favorit var Charlotte Nilssons ”Tusen och en natt” som fick ihop 85 poäng, medan tvåan ”Jag kan se dig” med Janica fick ihop 66 poäng. På tredje plats, bara en poäng efter tvåan, hamnade Crosstalks ”Det gäller dig och mig”. Tittarna hade också ”Tusen och en natt” som sin favorit och därför blev det vinst för Charlotte Nilsson. Däremot hade tittarna Drömhus med ”Stjärna på himlen” som sin tvåa vilket också räckte till en totalandraplats. Tittarna hade Arvingarnas ”Det svär jag på” som sin trea och deras totalpoäng räckte också till en totaltredjeplats.

Startfältet

De tävlande presenteras i startnummerordning.