« Inför ESC Georgien 2019

Inför ESC Georgien 2021 »


INOFFICIELL EUROVISION 2020. Det har blivit dags att presentera Georgien, som i år representerades av sångaren Tornike Kipiani med låten ”Take Me As I Am”. I vår specialupplaga av årets Eurovision tävlade Georgien i den andra semifinalen, där vi gav dem startnummer 16 av 18. De gick inte vidare till finalen.

I den här artikeln får du först en sammanfattning om Georgiens resultat i förra decenniet. Därefter följer en presentation om årets uttagning och artist- och bidragsval innan vi sedan delar med oss av våra betygsättningar och kommentarer. Nu börjar vi!

 

Summering. Resultat på 2010-talet

 

Georgien har, precis som sina grannländer i Kaukasus, inlett sin Eurovisionshistoria bra för att sedan halka efter. Man inledde bra under decenniet med en niondeplats, deras bästa resultat med Sofia Nizharadze 2010. Sen lyckades man med samma bedrift igen året därpå med rockbandet Eldrine. Därefter åkte man på sin första finalmiss när Anri Jokhadze skulle tävla för Georgien 2012 och efter det har Georgien blandat och gett med finalplatser. Först en 15:e plats i finalen 2013, för att sen bli toksist i semin 2014, 11:a i finalen 2015, sedan en smärre skräll med en till finalplats 2016. Nu är dock formen vikande med tre raka finalmissar, där man också hunnit med att bli sist i semin igen, 2018. Förra året åt man förvisso upp några platser, men likt förbannat missat finalen ändå!

Georgien deltog vid samtliga Eurovisioner på 2010-talet (de har för övrigt deltagit aktivt i tävlingen sedan år 2007 med endast ett uppehåll år 2009, då de valde att hoppa av på grund av att de inte fick tävla med den låt de vill ha med).

Fakta

  • Totalranking:
  • 27 (av 46)*
  • Högsta placering under decenniet:
  • 9:e plats i final (2010 & 2011)
  • Sämsta placering under decenniet:
  • 18:e/sista plats i semifinal (2018)
  • Värdnation:
  • Nej (vann aldrig)
  • Totalpoäng**:
  • 1 151 p
  • Snittpoäng**:
  • 115 p

* Rankingen består av en addering av alla länders totalplaceringar mellan 2010–2019 i bakvänd ordning. Om t.ex. 43 länder deltog får vinnaren 43 poäng, tvåan 42 poäng osv. nedåt. Därefter har vi slagit samman poängsummorna och listar länderna i ordning från högsta till lägsta totalpoäng.
** Snitt- och totalpoäng innehåller den totala poängsumma som landet samlade ihop i både semifinaler och finaler mellan 2010–2019.

 

Mer fakta. Vem är Tornike Kipiani?

 

Tornike Kipiani föddes 11:e december 1987 i Tbilisi i Georgien. Han är artist men arbetar också som arkitekt.

Publikt slog Tornike igenom i ett band, men det stora genombrottet kom när han vann den första säsongen av X Factor i Georgien 2014. Kul kuriosa är att han då hade Tamta som mentor som tävlade för Cypern ifjol (2019). År 2017 tävlade Tornike i den georgiska nationella finalen med låten “You are my sunshine“, men den gången valdes istället låten “Keep the faith“ med Tamara Gachechiladze ut som vinnare.

Istället skulle det dröja två år innan Tornike fick sin revansch! Då ställde han upp i hemlandets Idol och tog sig hela vägen till final, där han med minsta möjliga marginal vann och fick fira in det nya året med en seger i bagaget. Under vintermånaderna skapade han sedan sitt eget bidrag “Take Me As I Am“ som handlar om förväntningar han har på att vara en viss person men man får ta han för den han är.

Hur valde Georgien till Rotterdam?

 

Georgien valde ut sin artist Tornike Kipiani via den publika nationella uttagningen Georgian Idol. Efter ett antal auditionprogram och liveshower hölls en avgörande final på nyårsaftonen 2019 där vinnaren korades. Själva bidraget blev däremot en intern historia.

 

Panelens åsikter. Kommentarer och betyg

.

Nej. Nej, nej, nej. Så här ska man inte massakrera en låt som potentiellt hade varit bra! FEL!! Låtskrivarna hade uppenbart en intention att skriva en metal/grunge-ballad men beslutade sig för att hyra in en black metal-sångare och en revy-textförfattare… Detta är en låt som inte vet vad den är för något, en låt i identitetskris och total förvirring. Nej. Det här är skönt att slippa se och höra i Rotterdam.


.

Alltså det här är riktigt illa! Det känns som den klassiska ”för många kockar” frasen. Det vill för mycket, men faller istället helt platt. Vad försöker den säga? Varför göra det så komplicerat? Jag har inga vettiga svar. Denna låten är inte värdig en rocksångare. Det är rent ut sagt bedrövligt!


.

Jag är jättebesviken på Georgien i år! När Tornike tog hem segern i den nationella finalen på nyårsafton 2019 hörde jag att det var en artist med en bra rockröst som hade vunnit. Underbart att vi skulle få en rocklåt då i Eurovision, eftersom detta har varit en bristvara med undantag för några år. Men vad fick vi istället? Något slags mellanting mellan skrikrock och poprock? Eller vad är detta för genre?

Nej, eftersom georgisk TV sagt att Tornike ges en ny chans till 2021 hoppas jag att han tar fram en betydligt vassare och rockigare låt då. Annars får de gärna ta tillbaka Oto Nemsadze igen. Han levererade i alla fall något härligt och annorlunda rockigt ifjol.


.

Hade hoppats på en härlig rocklåt för den här killen har rösten för det men när han öppnade munnen blev det jag som stod och gapade istället av förvåning. En skrik-låt som vem som helst kan skrika med i.


.

Uppskattar verkligen Georgien för deras mod att ständigt sticka ut från mängden! Så ock i år när man för andra gången skickar en annorlunda rocklåt, om en kille som är less över att inte bli accepterad för den han är utan ständigt känner sig tvingad till att vara nåt annat för att vinna folks uppskattning. Sen finns det däremot fler låtar i samma genre som vistats i Eurovision som jag tyckt betydligt mer om. Men som sagt, kul drag. Återstår att se vad Georgien gör nästa gång, Tornike är också bekräftad som deltagande för 2021.


.

Georgien är tillsammans med Ukraina mina vinnare i år. Fast får jag bara välja en så väljer jag Georgiens bidrag. När jag hörde den här låten första gången blev jag jätteimponerad. Jag brukar inte lyssna på sådan här musik, men kan inte annat än att älska det här.

Vad som lyfter låten är dock texten. Samtidigt som den utstrålar ett bra & relaterbart budskap om att vilja bli accepterad för den man är så fungerar även låten som ett stort långfinger åt Big-5 länderna. Inte för att jag personligen har något emot dessa. Men att få se det här i Rotterdam hade minst sagt varit episkt.

Tornike kommer som bekant vara med och tävla nästa år. Jag har svårt och se hur han skall kunna toppa det här. Men han har lyckats blåsa mig av stolen en gång, så varför inte en gång till?


.

Georgien gör mig ännu mer besviken än vad Portugal gör med sina låtval och då är det riktigt illa. Något som är riktigt illa är även att höra den här skrikiga låten som är en blandning av rock, elektronisk pop och dubstep. Nu får det vara slut på sådana här trista & intetsägande skrik-låtar eller flum-bidrag från Georgien. Ge mig något seriöst och vettigt, tack.


.

Nope, not my cup of tea! När jag hörde att det skulle vara något rockigt hoppades jag på något helt annat, för det behövs i tävlingen. Långa, raka, tråkiga toner i en lika menlös låt. Nä, här har vi en sångare som är så mycket bättre än låten och jag hoppas de tänker till för nästa år!


 

PANELEN TILLSAMMANS.
13 poäng (av 40 möjliga)

 

 

Policy

Läs vår kommentarspolicy samt svaren på varför vi frågar efter namn och e-postadress vid kommentering.

Läs mer »


 

Kommentera