« Inför ESC Australien 2019 | Inför ESC Australien 2021 » |
INOFFICIELL EUROVISION 2020. Det har blivit dags att presentera Australien, som i år representerades av sångerskan Montaigne med låten ”Don’t Break Me”. I vår specialupplaga av årets Eurovision tävlade Australien i den första semifinalen, där vi gav dem startnummer 7 av 17. Australien röstades sedan vidare till finalen, där de fick startnummer 21 av 26.
I den här artikeln får du först en sammanfattning om Australiens resultat i förra decenniet. Därefter följer en presentation om årets uttagning och artist- och bidragsval innan vi sedan delar med oss av våra betygsättningar och kommentarer. Nu börjar vi!
Summering. Resultat på 2010-talet
|
|
* Rankingen består av en addering av alla länders totalplaceringar mellan 2010–2019 i bakvänd ordning. Om t.ex. 43 länder deltog får vinnaren 43 poäng, tvåan 42 poäng osv. nedåt. Därefter har vi slagit samman poängsummorna och listar länderna i ordning från högsta till lägsta totalpoäng.
** Snitt- och totalpoäng innehåller den totala poängsumma som landet samlade ihop i både semifinaler och finaler mellan 2010–2019.
Mer fakta. Vem är Montaigne?
|
|
Panelens åsikter. Kommentarer och betyg
| . Nej, tyvärr är detta i mina öron det sämsta Australiensiska bidraget hittills. Kan inte uttrycka det på något annat sätt. Det känns som att australiensarna röstade fram en karaktär snarare än en låt detta år, för Montaigne verkar vara en oerhört stark personlighet. Men sjunga? Nej. Detta är inte en artist som har liveframträdanden som största styrka. Med ett krävande nummer som hon hade i uttagningen, så framstår det dessutom som ganska lågkvalitativt. Detta är helt enkelt inte ett bidrag som platsar i ESC om ni frågar mig, tvärtom önskar jag att man i Australien börjar tänka om rejält. Dags att återgå till internval kanske? |
| . Detta är det absolut sämsta som Australien skickat sedan de debuterade i tävlingen. Jag hade en teori om att de började högt med debuten och sen bara levererade sämre och sämre bidrag, och detta bidrag börjar förstärka den teorin. Det är skrikigt och osammanhängande, för att inte tala om den visuella presentationen. Förstår ingenting. Stenhård nolla till Australien. |
| . För mig blir bara Australiens låtar i den här tävlingen bara sämre och sämre, samtidigt som jag märker att SBS tar Eurovision på större och större allvar. Först och främst förstår jag mig inte på artistens sätt att framföra låten. Det är bara konstigt allting och ingenting håller ihop. Och låten är så himla tråkig och ointressant. Jag vill ge Australien mer, men i år blir det bara 1 poäng. |
| . Den här låten har Power! Hennes röst och ärlighet lyser igenom och ger ett starkt framträdande. Kanske hade jag gjort något åt imagen då jag har lite svårt för clowntemat men den kanske har en innebörd i sig som jag inte känner till. |
| . ”Don’t Break Me” tycker jag fortsätter lite på samma spår som ”Zero Gravity” lämnade bakom sig, båda starka känslomässiga powerballader, om än med märklig scenografi. Personligen tycker jag detta är en bättre låt jämfört med ”Zero Gravity”, detta då det känns mer som att Montaignes känslor verkligen kommer ut på ett bättre sätt. En starkare intensitet i hennes röst. Bra låt överlag med en bra artist. Även om jag som sagt hade ändrat scenografin till nånting annat. 2019 lyckades man göra underverk utav det, och tyvärr får vi inte veta hur det hade blivit 2020. Men min fyra består. |
| . Förra året skickade Australien ett av tidernas sämsta bidrag, Zero Gravity. Jag började bli orolig, skulle landets bidrag komma att bara bli sämre och sämre? Nej inte alls. Jag blev först lättad när jag hörde bidragen i Australiens nationella final. Samtliga bidrag, till och med de dåliga var betydligt bättre än fjolårets bidrag. Min klara favorit var låten Together som dock inte vann tävlingen, det gjorde istället min tvåa Don’t Break Me. Studioversionen av låten är riktigt bra och jag kan inte låta bli att bli berörd av Montaignes sätt att sjunga på samt av melodin. Själv liveframträdandet förstår jag inte och jag är osäker på hur det hade fungerat i Eurovision. Kanske hade de gjort om det helt i Rotterdam. Montaigne kommer ju tävla för Australien nästa år och det ska bli intressant vad det blir för låt då. Jag har i alla fall höga förväntningar. |
| . Australien levererar alltid när det kommer till deras ESC-bidrag enligt mitt tycke. Finns inte någon tidigare låt som jag ogillar, inklusive årets midtempo-poplåt. Låten handlar om ett förhållande där den ena partnern i förhållandet lägger ner mer tid och energi än vad den andra partnern gör. Det här var inte min personliga favorit från den australienska nationella finalen, men bland mina toppfavoriter helt klart. Om jag ska hitta något negativt så är det det väl det stökiga scenuttrycket från den nationella finalen samt att hon ser ut som en hysterisk clown, vilket uppfattas lite oseriöst. Som helhet: Bra budskap och en riktigt bra låt. |
| . Jag gillar den här låten! Studioversionen är kristallklar och där man lagt ljudbilden i reverse när hon sjunger ”elastic” är otroligt snyggt. Framträdandet är jag däremot inte så förtjust i. Jag förstår inte clowninspirationen och har man inte förmågan att hålla tonen spikrak som Carola gör trots att hon hoppar och skuttar, då ska man låta bli. Men, i förhållande till många andra bidrag i år hamnar den troligen på min topp 10. |
PANELEN TILLSAMMANS. |
