Arkivbild från 2020. Foto: ESC-Panelen
EUROVISION 2025. Schweiziska SRG SSR, som är värdbolag för nästa års Eurovision Song Contest, har presenterat sitt s.k. Core Team, dvs. de personer som ingår i produktionens ledningsgrupp under det år som man har ansvar för tävlingen. Två av dessa personer är Christer Björkman och Tobias Åberg var även med och producerade Eurovision i Malmö och nu får de alltså chansen igen.
Hur ser Core teamet ut?
I början av sommaren presenterades via ett pressutskick att TV-bolaget SRF:s underhållningsdirektör Reto Peritz samt TV-bolaget RTS’ verksamhetschef Moritz Stadler har utsetts till programmets exekutiva producenter. Under det år som de kommer att arbeta med Eurovisionproduktionen kommer bägge två att tillfälligt överlämna sina nuvarande positioner till andra personer, åtminstone fram till juni 2025.
Nu en månad senare står det även klart vilka ytterligare personer som kommer att ingå i teamet, exempelvis kommer den tidigare schweiziska ESC-delegationschefen Yves Schifferle att bli showproducent för tävlingen medan Christer Björkman blir tävlingsproducent – en roll han har haft i Eurovision 2013, 2016, 2017, 2018, 2019 och 2024 (förutom att ha varit producent i olika roller i Melodifestivalen mellan 2002 och 2021). Ytterligare en person som var med i förra årets Core team är produktionschefen Tobias Åberg som även han har mångårig erfarenhet av att arbeta med Eurovisions.
Övriga personer i 2025 års Core Team är Bernhard Spahni (Projektledningskontorets chef), Manfred Winz (ekonomichef), Nadja Burkhardt-Tracol (eventchef), Aurore Chatard (säkerhetschef), Kevin Stuber (jurist), Thomas Pittino (marknadsföringschef), Vassilis Donikian (HR-chef), Nicole Beutler (Chef för Public Affairs), Henriette Engbersen (Public Value) samt Till Jendly (assistent).
Pågående budgivning gällande värdstad
Just nu i skrivande stund (början av juli) pågår budgivning för vilken stad i Schweiz som ska bli värdstad nästa år. Enligt uppgifter är det följande städer som har skickat in förslag:
Basel: Har enligt sitt utlåtande föreslagit att tävlingen skulle kunna förläggas till arenan St. Jakobshalle, som tar in cirka 12400 personer per evenemang, eller St. Jakob-Park Stadium, som har en publikkapacitet på cirka 40000. Den senare skulle dock i så fall behöva få ett temporärt tak installerat då det är en utomhusarena för i första hand fotbollslag. Staden har en egen flygplats.
Bern: landets huvudstad har valt att lägga in ett bud tillsammans med grannstaden Biel (som för övrigt även är hemstad för ESC-vinnaren Nemo) även om det enligt budet ser ut att det mesta av tävlingen skulle äga rum i Bern. Den föreslagna arenan heter Neue Festhalle som har plats för 9000 besökare samtidigt. Skulle detta bli valet blir det en helt nybyggd arena som öppnar i mars 2025 vilket är vid ungefär den tidpunkt som Eurovision behöver flytta in i tävlingsarenan för att hinna rigga scen, ljus, ljud med mera. Även Bern har en egen flygplats.
Genève: staden som gränsar till Frankrike (och vars flygplats har utgång i både Schweiz respektive Frankrike) ansöker om att hålla tävlingen och har föreslagit arenan Palexpo som kan ta in ca 15000 besökare per evenemang. Skulle tävlingen hamna här blir det samma stad som EBU har sitt huvudkontor och det skulle även sammanfalla väl med bolagets 75-årsjubileum anno 2025.
Zürich: den största staden i Schweiz har lämnat in sitt bud som gör gällande att de önskar i så fall att hålla tävlingen i Hallenstadion som kan ta in cirka 15000 besökare samtidigt. Det finns även här en flygplats strax utanför stadens centrum.
Hur väljs värdstaden ut?
Enligt vad som har framkommit hade städerna på sig att lämna in sina ansökningar senast till sista veckan i juni, som nu alltså har passerats. Därefter kommer en tillsatt arbetsgrupp att gå igenom alla städers bud för att se vilka som är bäst. Slutgiltigt beslut om vilken av städerna det blir kommer att tas av en kommitté som SRG själva har valt ut i samråd med EBU.
Preliminär tidpunkt för när värdstaden kan presenteras är slutet av augusti. Men, detta är inget spikat datum utan det kan bli såväl tidigare som senare utifrån när hela processen är klar.
