SCHLAGERMAGISTERNS KRÖNIKA. Idag den 13:e maj 2024 är det ett år sedan Loreen stod som vinnare för andra gången i Eurovision Song Contest. Denna gång i Liverpool – en tävling som gått till historien av flera anledningar. Den markerar Sveriges senaste vinst i tävlingen – och har lagt grunden för den framtida utvecklingen av Eurovision.
Comebacken alla talade om
Foto: ESC-Panelen
Det är värt att påminna sig om att Loreen var favorit till Mellosegern från dag 1. När startfältet till Melodifestivalen presenterades under vintern 2022 var det Loreen som blixtsnabbt drog mest uppmärksamhet – trots att detta skulle bli hennes fjärde deltagande i tävlingen. Loreen gjorde ju redan 2011 sin debut i tävlingen med “My heart is refusing me”, utan att lyckas nå finalen. Även 2017 gjorde hon ju ett dramatiskt försök att nå finalen med “Statements” som dock inte alls mottogs väl av publiken. Då nådde hon inte finalen heller då hon åkte ut i andra chansen i duell mot Anton Hagman. Men just när hennes deltagande i Mellon 2023 avslöjades så verkade det som att dessa två misslyckanden var bortglömda. Istället var det bara hennes legendariska “Euphoria” från 2012 som folk tycktes komma ihåg. Och det är väl egentligen inte så konstigt, när vi nu har 11 års perspektiv på 2012 års vinnarlåt.
“Euphoria” är den enda vinnarlåten under 2000-talet som fortfarande toppar ESC-fansens maraton-topplistor, och även om “Euphoria” knappast blev en världshit i ABBA-nivå, så nådde den förstaplatsen på de digitala listorna i nästan samtliga länder i Europa och fick även spelningar i USA och Australien. Detta var något nytt, något som slog även utanför Eurovisionscenen – vilket ingen hade sett förut, iallafall inte sedan 1970-talet. Kanske var det därför inte så konstigt att det blev en rejäl hype kring Loreen när hon som 39-åring skulle delta i Mellon igen.
Ett dreamteam bakom låten
Till skillnad från flopparna 2011 och 2017 hade Loreen nu sitt legendariska låtskrivarteam från 2012 bakom sig igen. Thomas G:son och Peter Boström var ju upphovsmännen bakom “Euphoria”, och båda hade ju redan vid det laget digra karriärer som låtskrivare i bagaget. G:son fick visserligen sin första ESC-vinst med “Euphoria” men han skulle ju sedan fortsätta att producera mellobidrag till en närmast surrealistisk nivå. I Melodifestivalen 2023 hade han inte mindre än fyra låtar i startfältet – och samtliga skulle faktiskt nå finalen. 2023 var han dock som sagt i samma låtskrivarlag som Peter Boström, men också “nya” bekantskaper såsom Jimmy “Joker” Thörnfeldt, Jimmy Jansson och Moa “Cassiopeia” Carlebecker. Moa var för övrigt redan en vinnare, då hon skrev vinnarbidraget i American Song Contest 2022; “Wonderland”. Tillsammans hade låtskrivarteamet bakom “Tattoo” inte mindre än 140 mellobidrag (och fyra mellovinnare) i bagaget från 1999 och framåt! Det är inte helt obefogat att kalla detta ett riktigt “dream team”.
Bara en tydlig utmanare
Men även om “Tattoo” givetvis snabbt toppade oddslistan hos spelbolagen så var det inte utan utmanare. En av de stora utropstecknen som fanns i startfältet var den norska superduon Marcus & Martinus med låten ”Air”. Utsålda arenaspelningar och miljontals spelningar på Spotify gjorde gruppen till ett eget fenomen – som konstigt nog blev större i Sverige än i hemlandet Norge. Att bröderna nu valde att satsa på svenska Melodifestivalen var kanske inte så konstigt – det är här deras största publik finns. Deras låtskrivarteam var nästan lika tunga som Loreens; här hittar vi bl.a. Joy och Linnea Deb – som skrev Måns Zelmerlöws ESC-vinnarlåt “Heroes” 2015. Med andra ord så var “Air” ett bidrag som absolut kunde utmana Loreen om segern.
Men i övrigt gav startfältet inte många utmanare. Nordman var tillbaka igen, denna gång med G:son som låtskrivare – vilket såklart vägde tungt. Jon Henrik Fjällgren gjorde ett nytt försök tillsammans med Arc North feat. Adam Woods. Starkt förväntade comebacks fick vi även se ifrån Theoz, Wiktoria, Tone Sekelius, Paul Rey och Mariette. För att nämna några nykomlingar som snabbt blev uppmärksammade kan vi se unga sångerskan Kiana (känd från Talang 2021) och ukrainska Maria Sur. Många av dessa skulle vi få se igen i Melodifestivalen 2024.
En Melodifestival centrerad kring Loreen
Det var i den sista deltävlingen som vi för första gången fick se Loreens nya scenshow. Den var på en helt annan nivå än allt annat i tävlingen, med en rejäl blinkning till “Euphoria”. “Tattoo” var, som många påpekat i efterhand, en “Euphoria v.2.0” och var tydligen precis det som folket förväntade sig och ville ha. Det blev finalplats direkt, givetvis. Detta trots att en miljöaktivist stormade scenen under framförandet, i något som kan betecknas som den mest misslyckade scenstormningen någonsin – vare sig aktivisten eller att banderollen aldrig kom riktigt i bild och man hann fånga in personen tämligen snabbt. Loreen fick börja om, såsom reglerna påbjuder. Kanske hjälpte det henne lite men det behövdes sannerligen inte då vinstmarginalen var brutal ändå.
Inför finalen var det egentligen bara en fråga om hur mycket Loreen skulle vinna med. Hennes odds var superlåga – trots att hon faktiskt hade Marcus & Martinus som en tydlig utmanare. Men ändå var det norska brödraparets vinnarchanser var oerhört små enligt spelbolagen och de allra flesta förväntade sig nog egentligen bara Loreens andra mellovinst. Och det blev det ju, med brutala siffror! Loreen fick 14 av totalt 16 tolvpoängare under kvällen och blev därmed klar för sitt andra Eurovision!
Liverpool – ett nödval
Eurovision 2022 hölls i svallvågorna av krigsutbrottet i Ukraina, och kriget kom att prägla nästan allting under den våren. Att Ukraina ändå valde att delta var givetvis modigt – och inte helt oväntat fick de tidigt ett massivt stöd även av ESC-fansen. Deras bidrag “Stefania” med Kalush Orchestra blev storfavorit till vinsten och vann med överlägsen marginal före juryfavoriten från Storbritanniens Sam Ryder och hans ”Space Man”. Emellertid stod det tidigt klart att det inte skulle gå att arrangera 2023 års Eurovision i Ukraina p.g.a. säkerhetsläget – varför det istället blev så att det brittiska TV-bolaget BBC tog på sig ansvaret. Detta är ju något de gjort många gånger förut när vinnarländerna inte mäktar med att arrangera själva. Senaste det hände var dock 1974 – alltså samma år som ABBA vann! Kanske borde man sett detta som ett tecken på vad som komma skulle?
Iallafall föll valet till slut på Liverpool efter att ha blivit utmanade av Glasgow i slutändan. Liverpool tronade dock på ett musikaliskt arv som är svårt att överträffa här, med tanke på Beatles historia. Produktionen skulle dock komma att bli ett samarbete med det ukrainska TV-bolaget, och arrangemanget kom att ske med Ukraina som fokus.
Tidig oddsfavorit
Efter Loreens Mellovinst blev Sverige omedelbart storfavorit till segern i Eurovision 2023 – enligt alla spelbolag. Faktum är att oddsen tidvis var så låga att de understeg de odds som “Euphoria” hade haft i ESC 2012, vilket redan då var rekordlåga. En svensk ESC-vinst var närmast självklar. Den enda utmanaren var Finlands plötsliga stjärnskott Käärijä och bidraget “Cha cha cha”. Han hade skapat en rejäl hype i Finland med sitt extraordinära bidrag som hade “extra allt” – ett bidrag som var så “over the top” att det inte gick att undgå. Finnarna älskade det och ESC-fansen likaså. Till råga på detta var det helt på finska, och gick inte att placera i någon typisk musikgenre – faktum är att “Cha cha cha” knappast kan beskrivas som något annat än ett fenomen, där Käärijäs excentriska karisma troligen var 50% av USP:en. Han blev snabbt en snackis i ESC-kretsar och såg sin popularitet växa rejält under repetitionerna.
Konflikten som delade ESC-publiken
Under Eurovisionveckan blev läget allt mer konfliktfyllt i Liverpool – iallafall bland ESC-fansen. Det fanns en utbredd frustration över att Sverige sågs som så tydligt vinnarfavorit i oddsen, i synnerhet då Sverige redan vunnit tävlingen så många gånger och dessutom dominerat tävlingen med både höga placeringar och låtskrivare i andra länders bidrag. Många fanns var trötta på denna dominans och ville hellre se det mer publikfriande finska bidraget som vinnare. ESC-fansen utvecklade ett närmast gränslöst stöd till underdogen – den enda utmanaren till Loreen; Käärijä. Trots att ytterst få ens kan ha förstått vad han sjunger så blev Käärijä superfavorit hos fansen och i arenan i Liverpool. Loreen var såklart officiellt favoriten som alla förhöll sig till, men nästan alla offentliga uttryck var till stöd för Finlands Käärijä. Han var underdogen som alla ville skulle vinna. Detta gjorde att arenapubliken nästan öronbedövande och unisont skanderade hans namn i arenan, både under framträdandet och under omröstningen – något som annars är mycket ovanligt.
Finaldrama – juryn mot folket
Sverige hade lite mer än 50% vinnarchans enligt oddsen timmarna innan finalen började – och Finland “endast” 20% chans. Trots oddsen blev finalen i Liverpool ett gastkramande drama i två akter. Loreens framträdande hade kantats av osäkerhet då scenbygget tvingade fram förändringar i konstruktionen av Loreens plattform. Akut inköpt sand från ett byggvaruhus i Skövde säkerställde sedan att numret kunde bli identiskt med det i Mellofinalen. Förmodligen har vi Thomas G:son att tacka för det!
Men det riktiga dramat kom snarare i omröstningen – där Loreen och Tattoo krossade poängrekordet i jurygruppernas omröstning – för att i nästa akt bli krossade av Käärijä i folkets omröstning. I juryomröstningen fick Sverige inte mindre än 340 poäng, vilket då var den tredje högsta jurypoängen någonsin. Men det som verkligen var imponerande var vinstmarginalen – Loreen hade 163 poäng mer än Israel, som slutade tvåa i samma omröstning, vilket är den största marginalen någonsin i juryomröstningens historia. Finlands Käärijä hittades först på fjärde plats i omröstningen – på enbart 150 poäng.
Men i TV-tittarnas omröstning så var läget lite annorlunda. Käärijä fick där hem 376 poäng – vilket är den näst högsta poängsumma någonsin i tv-tittarnas omröstning! Där blev det en överlägsen vinst för Käärijä, men det räckte inte för att ta hem ESC-pokalen. Loreen behövde 187 poäng för att gå om och vinna – och när det stod klart att hon hade fått ihop hela 243 poäng räckte det således till vinst. Detta är såklart 133 poäng mindre än Käärijäs poängsumma, men hon tog andraplatsen med råge i tv-tittarnas omröstning och fick i sammanräkningen 57 poäng mer än Finland. Ur ett svenskt perspektiv är dessutom 243 ganska höga poäng från tv-tittarna: vid endast ett tidigare tillfälle har ett svenskt bidrag fått fler poäng av tittarna, och det var “Euphoria” med just Loreen 2012!
Segern innebar att Sverige nu alltså är Eurovisions mest framgångsrika land (tillsammans med Irland) med sju segrar – varav tre har kommit under de senaste 11 åren. Bara Ukraina har uppnått samma sak (räknat sedan millennieskiftet). Loreen blev dessutom, i och med segern, den första kvinnliga artist att vinna tävlingen två gånger! Det är faktiskt bara hon och Johnny Logan som vunnit 2 gånger som artister. Finland fick sin första andraplats i historien – vilket är anmärkningsvärt då Finlands meritlista i ESC just är segern med Lordi 2006 och silvret med Käärijä 2023. I övrigt har landet som bäst slutat sexa två gånger (2021 och 1973).
En seger som fortfarande delar
Eftermälet av Loreens andra seger blev delat. Å ena sidan var många fanns utom sig av bitterhet för att den svenska dominansen fortsatte och att det var jurygrupperna som fick det avgörande ordet i tävlingen. Många ansåg att det var dags att avskaffa juryn och återgå till enbart telefonomröstning igen såsom under perioden 1999 till 2008. Självklart är det lätt att i efterhand förstå frustrationen då det aldrig är roligt när ett land blir för dominant i en tävling. Detta var ju något som SVT sedan också fick tillfälle att bemöta i pausnumret i semifinal 2 “We just love Eurovision too much”. De positiva effekterna lät dock inte dröja – då “Tattoo” blev en av de största hitsen i Europa under 2023. Till skillnad från “Cha cha cha” så slog låten in sig i toppen hos de flesta europeiska listor och får i efterhand ses som en av de mest framgångsrika vinnarlåtarna de senaste tio åren bakom “Arcade” och “Zitti e buoni”.
I årets Eurovision (2024) har vi tydligt sett att många länder tagit inspiration från både Loreen och Käärijä – det satsas mer än någonsin på scenproduktionen och vi har i år sett några av de visuellt mest komplicerade numren någonsin. SVT fick i och med Loreens vinst en ny chans att visa vad de går för – och har förvandlat Eurovision till en visuell pärla.
