EUROVISION 2023 – KRÖNIKA. Årets Eurovision är över och innan vi börjar blicka mot nästa års tävling sammanfattar vår Schlagermagister hur årets tävling slutade, inkl. en del statistik!
Saken är klar: Loreen vinner sitt andra Eurovision och Sverige tar sin 7:e seger i tävlingen! Årets motto var “United by music”, då två länder tillsammans arrangerade tävlingen för första gången i Eurovision-historien – Ukraina och Storbritannien. Men delade två länder, Sverige och Finland, Europa åt helt olika håll i var sin omröstning – vilket ledde till ont blod mellan fans, tittare och jurygrupper. Samtidigt som den svenska vinsten var självklar – så var den också kontroversiell. Årets Eurovision blev således en märklig tillställning – ett rafflande välproducerat drama i 3 akter, som är väl värt att analysera.
Semifinal 1: Eller Finnkampen – omgång 1
Värt att påminnas om är att Sverige och Loreen hade all statistik i ryggen när Eurovisionveckan drog igång. Man ledde oddsen överlägset med stor marginal ned till Finland. Loreen vann fanomröstningen i april, “Tattoo” var det enda av årets bidrag att komma in på Europalistorna och mot slutet av veckan vann Sverige även presskårens interna omröstning. Kort sagt: alla officiella mätningar talade för Sverige. Men det råder ingen tvekan om att Finland var publikens favorit och både i sociala medier och i arenan så spreds “Cha-cha-cha-hypen” som en löpeld. Jag kan inte minnas att jag någonsin tidigare varit med om en sådan hype kring ett Eurovisionbidrag – det gick knappt att hitta ett enda “Loreen-fan” i mediebruset. Med andra ord fanns goda skäl att tro att Finlands vinnarchanser var gravt underskattade. Intressant nog så skulle ju dessa två länder mötas redan i semifinal 1, tillsammans med nästan alla andra favoriter. Faktum är att semifinal 1 innehöll inte mindre än hälften av finalens topp-10 bidrag, och av dessa slutade de både 1:a, 2:a, 3:a och 5:a i finalresultatet! Med andra ord – det var här som de bästa bidragen fanns.
Semifinalerna skulle för första gången sedan 2007 helt avgöras helt med tittarröster – vilket är noterbart
Sverige startade på 11:e plats, vilket statistiskt sett var oerhört dåligt. Finland och Norge hade betydligt bättre förutsättningar – i och med att de startade och avslutade startfältet. Bäst är såklart att avsluta, och det märktes då Finland fick flest poäng av tittarna (177 poäng), medan Sverige slutade en bit bakom på andra plats (135 poäng). Trea kom Israel bara 8 poäng bakom Loreen – och Tjeckien på 4:e plats. Dock var det ett ganska ojämn konkurrens om poängen. I botten kunde vi se Malta (15:e), Azerbajdzjan (14:e), Nederländerna (13:e) och sedan Irland (12:e) – samtliga med 10 eller färre poäng. Däremot var det jämnt runt kvalstrecket. Lettland fick nämligen 34 poäng och Serbien 37! Det var alltså oerhört nära att bottentippade Lettland skulle nå finalen! Samtidigt var ju Serbien nära att åka ut – man var nästan 40 poäng sämre än 9:an i resultatlistan: Portugal.
Finlands vinst var ganska stor
Käärijä fick 7 tolvpoängare – bland annat från Sverige och Norge, men även Israel! Sverige fick poäng från samtliga röstande länder, men bara 2 tolvor – från Malta och Nederländerna. Sett historiskt så var dock 177 poäng inte någon monstervinst för Finland, även om man tar i beaktande att det bara var tittarna som fick rösta. Poängrekordet i tittaromröstningen i en semifinal har alltjämt Bulgarien från 2017 (204 poäng), följt av Ukraina ifjol (202 poäng). Snarare är Finlands 177 poäng ganska normala för en vinnare i tittaromröstningen. Att dock vinna med en marginal på 42 poäng är å andra sidan relativt ovanligt. Det är bara Ukraina (2022) och Ryssland (2016) som lyckats vinna semifinalens tittaromröstning med större marginal – med 67 poäng respektive 61 poäng. Men då ska tilläggas att de inte tävlade mot några andra storfavoriter i sina respektive semifinaler dessa år.
Semifinalens resultat var i övrigt en stor framgång för Finland
Finland vann sin andra semifinal någonsin sedan Lordi representerade landet i Aten 2006. För Kroatien betydde kvalificeringen att landet lyckades bryta en 6 år lång finaltorka – vilket såklart var stort. För Azerbajdzjan däremot blev resultatet deras sämsta placering någonsin – och dessutom andra gången landet missade finalen. Värt att notera är att man i år dessutom för första gången sedan debuten tävlade helt utan utländska låtskrivare! Ett annat land som gjorde sin sämsta notering någonsin var Malta, som aldrig förut kommit sist i en semifinal. Nederländerna missade också final för första gången sedan 2015, en svår motgång för landet som på sistone varit mycket framgångsrika i tävlingen.
Semifinal 2 – Andradivisionen – ett mycket svårtippat getingbo
Den andra semifinalen var på förhand den betydligt svagare rent musikaliskt. Det var enbart ett par bidrag som spelbolagen ansåg ha en vettig chans i Eurovision-finalen, framförallt Österrike och Armenien. Men samtidigt var det inte helt lätt att förutspå vilka som egentligen skulle nå finalen. T.o.m. favoriten Österrike kämpade med teknikstrul på genrepen och flera bidrag som exempelvis Australien och Georgien seglade upp som utmanare under veckan.
Folket hade dock sina egna tankar om hur det skulle gå
Omröstningen slutade med att Australien stod som vinnare för kvällen med 149 poäng – 12 poäng mer än tvåan Österrike på 137 poäng. Överraskande nog hittar vi även Polen högt upp på tredjeplatsen, och Litauen tätt efter. Den verkliga skrällen var dock Albanien, som slutade 9:a trots att oddsen hade placerat dem långt utanför topp 10. De verkliga skrällarna var dock de som missade finalen. Georgien, som ju hade seglat upp som en stark utmanare under veckan, slutade på 12:e plats och var aldrig nära att nå final. Danmark blev också chockade över att se sin Reiley på 14:e plats – med ynka 6 poäng. Inte konstigt att diskussioner påbörjades om Dansk Melodi Grand Prixs framtid när vinnaren inte lyckas bättre än så. Samtidigt har ju Danmark nu missat final tre gånger i rad, så det finns nog källa till oro. Mindre skrällartat var dock att se San Marino och Rumänien i botten med 0 poäng – de enda nollpoängare vi fick se i årets Eurovision.
Förutom botten var poängen väldigt jämnt fördelade i resultatet
Det skilde bara 75 poäng mellan vinnaren och tian i denna semifinal och totalt fick 12 länder åtminstone en tolvpoängare var. Flest 12:or fick Australien (3 st.). Och ja, Cypern och Grekland gav såklart sina 12:or till varandra! Men värt att påpeka är att Grekland inte lyckades ta sig till final – vilket är 3:e gången någonsin. Det innebär att lillebror Cypern faktiskt har gått bättre i Eurovision de senaste 8 åren!
Rumäniens nollpoängare är landets sämsta resultat någonsin – vilket, enligt mig, var välförtjänt. Landet har nu missat final 4 gånger de senaste 5 åren, vilket ger dem något att tänka på (fram till 2017 hade de inte missat en enda final sedan semifinalsystemet infördes 2004). San Marino däremot har kommit sist flera gånger (2008 och 2017 och nu 2023) men detta var första gången de fick 0 poäng! Även de gör alltså sitt sämsta Eurovision någonsin. Australien däremot vinner sin semifinal för 3:e gången – och är nu det land som vunnit flest semifinaler de senaste 10 åren (2016, 2019 och 2023). Mest semifinalvinster totalt har dock Sverige med 4 stycken (2011, 2012, 2015 och 2022).
Finalen 2023 – upplagt för drama
Eurovisionveckan flöt på och BBC fick bara mer och mer beröm för sin produktion som också peakade i finalen som ju blev ett riktigt mästerverk. Bra pausunderhållning, scenproduktion och framförallt bra programlederi av Hannah Waddingham var ett recept på succé. Faktum är att det var så bra att Graham Norton fick en rätt tillbakalutad roll i finalen, trots att han på förhand var det stora affischnamnet.
Inför finalen var den stora frågan dock om Sverige eller Finland skulle vinna
Läget i speloddsen hade inte ändrats – Sverige hade 52% vinnarchans och Finland “bara” 20%. Men: nu var dessutom frågan om något av Big-5 eller Ukraina skulle kunna utmana? Spelbolagen (och många experter) pekade ut Ukraina som en potentiell bronsmedaljör i finalen, mycket med tanke på den moderna låten och det faktum att kriget fortfarande rasar i landet. Ifjol hjälpte ju krigssituationen som bekant mycket till för att bygga stöd till Kalush Orchestras vinst – som ju blev den näst största i historien (631 poäng). Det var inte omöjligt att Tvorchi skulle kunna dra nytta av samma dragkraft i år.
Ett annat frågetecken var Frankrike – som tidigare under Eurovisionveckan seglade om Ukraina i oddsen och plötsligt sågs som en potentiell vinnarkandidat. Emellertid tappade man oddsen lika snabbt igen efter semifinal 2 och inför finalen var Frankrike inte längre en klar vinnarkandidat. Spanien var ju på förhand också en riktig dark horse. Landet hade legat i topp-5 i oddsen sedan i februari och hade förra årets framgångar med sig i ryggen. Kunde detta moderna Flamenconummer bli Spaniens lyckodrag? Spelbolagen trodde definitivt det. Värdlandet Storbritannien låg också högt i oddsen inför finalen, men detta var kanske något som inte byggde på någon stabil grund. Mae Muller var uppsnackad mest av britterna själva som såklart trodde att Sam Ryders framgångar skulle smitta av sig. Experter och fans var däremot mer skeptiska. Största utmanaren – och svårast att sia om var ju Italien. Deras bidrag hade även det hängt bra med i oddsen och var en utmanare till vinsten – samtidigt som bidraget var näst mest streamat efter “Tattoo”. Dock är ju Italien mästare på att bli övervärderade, då deras bidrag alltid går bra på listorna men mer sällan i ESC. Skulle Marco bli en ny flopp för Italien?
Finnkampen, omgång 2 – Sverige tar ledningen
Det fanns alltså lite nya frågetecken att räta ut inför finalen – även om den stora frågan såklart fortfarande dominerade: Sverige eller Finland? Fansens stöd till Finland var svårt att ta miste på, speciellt under omröstningen då programledarna hade svårt att göra sig hörda p.g.a. publikens rop. Men återspeglades detta i röstningen? Svaret kom i och med att resultatet började komma in.
Juryomröstningen kan i princip sammanfattas som en poängfest för Sverige. Totalt inkasserade Loreen 340 poäng från juryn, vilket dock “bara” är tredje flest i historien. Måns Zelmerlöw inkasserade 363 poäng av juryn 2015, och Portugals suveräne Salvador Sobral skrapade ihop hela 382 poäng 2017! Salvador innehar därmed fortfarande poängrekordet i tävlingen. Men Loreen lyckades sno åt sig ett annat rekord här, nämligen störst vinnarmarginal i juryomröstningen någonsin. Hon fick 163 poäng mer än Israel, som juryn satte som tvåa, vilket inget annat land tidigare lyckats få! De enda två länder som lyckats nå en vinnarmarginal på över 100 poäng i juryomröstningen tidigare är Australien 2016 (109 poäng) och Portugal 2017 (104 poäng). Sett ur det perspektivet så inser vi nu att Loreen inte bara var överlägsen vinnare hos juryn, hon var historiskt överlägsen! Jurygrupperna är ju annars rätt kända för att “ha svårt att komma överens” och brukar splittra sina poäng mellan många olika länder. Sverige fungerade således som en enande kraft här och fick poäng ifrån samtliga jurygrupper denna kväll – vilket vi var ensamma om.
Jurygruppernas helt klara favorit var alltså Loreen, men även Israel och Italien gick bra – med 177 respektive 176 poäng. Först på fjärde plats med 150 poäng hittade vi Finlands Käärijä, som inte alls lyckades så bra som man hade räknat med. Finland blev utan poäng från 14 jurygrupper, och skrapade “bara” ihop två stycken tolvor – som kom ifrån Norges och Sveriges jurygrupper. Detta var något som, bland andra, jag själv hade flaggat om innan finalen. “Cha cha cha” kändes inte som ett bidrag som europeiska jurygrupper skulle förstå sig på – och resultatet återspeglar det. Ändå ska vi komma ihåg att fjärdeplatsen här är Finlands bästa juryplacering någonsin, vida överträffande 2014 då Softengine slutade 7:a i juryns resultatlista. Detta var alltså ändå ett fall framåt för Finland, även om man nu hade 190 poäng upp till Sverige inför tittaromröstningen. Mirakulösa upphämtningar från fjärde plats upp till vinst har skett förut – inte minst med Ukraina ifjol och Italien 2021. Men då var marginalerna bara på ett 20-tal poäng. Att plocka in 190 poäng på ett bidrag som dessutom är vinsttippat – det har aldrig hänt förut. Kort sagt, Finlands segerchanser var små vid det här tillfället. Nu stod de finska förhoppningarna istället till att Loreen skulle bli rejält ratad av tittarna. Och i ärlighetens namn var det inte en orimlig förhoppning då Sverige flera gånger förut har blivit ratade av tittarna.
Finnkampen, omgång 3 – Finland svarar
I tittaromröstningen hamnade nerverna på utsidan – rejält. Redan från början var det klart att tittarna värderat bidragen helt annorlunda mot jurygrupperna. Kroatien gick från att vara näst sist på 11 poäng till att bli trettonde på 123 poäng – vilket vittnade om att tittarna verkligen gillade kaosartade bidrag med mycket humor. När man sedan till slut nådde Finland blev de alltså tilldelade 376 poäng – vilket tangerar Salvador Sobrals poängsumma hos tittarna 2017! Det var dock inte den högsta poängsumman från tittarna någonsin, då Ukrainas Kalush Orchestra fortfarande har det rekordet ifrån ifjol med 439 poäng. Men näst högsta poängsumman någonsin säger ju ändå lite om att Finland nu faktiskt hade en vettig chans att vinna!
Kvar att få poäng efter det var Israel, Italien och Sverige – och totalt var det 602 poäng kvar att dela ut. Situationen var nu sådan, att om Israel och Italien kunde samla ihop minst 411 poäng tillsammans utan att någon av dem fick mer än 348 poäng på egen hand, så skulle det räcka för en finsk vinst. Italien fick 174 poäng – vilket öppnade ett jätteläge för finsk vinst. Ifall Israel nu fick 235 poäng så skulle Finland ta sin andra Eurovision-seger någonsin. Istället blev det “bara” 185 poäng för Israel, och Sverige landade därför på 243 poäng ifrån tittarna. Man kan förstå besvikelsen i den finska delegationen! Samtidigt var 243 poäng en avsevärd svensk framgång. Det är det bästa svenska resultatet i tittaromröstningen sedan Loreen vann sist 2012 – då vann Sverige också tittaromröstningen. Sedan dess har Sverige landat som bäst trea hos tittarna – även 2015 då Måns Zelmerlöw vann hela tävlingen. Trots tredjeplatsen lyckades Måns dock få 279 poäng av tittarna – alltså lite mer än Loreen fick i år. Men Loreen lyckades alltså relativt sett bättre hos tittarna än något annat svenskt bidrag de senaste tio åren! Ett fall framåt för Sverige alltså!
Den finska vinstmarginalen i tittaromröstningen är dock värd att diskutera. 133 poäng är visserligen inte större än Kalush Orchestras vinstmarginal ifjol (200 poäng), men är klar tvåa i den statistiken. Det innebär alltså att den finska vinstmarginalen i tittaromröstningen var enorm – om än dock inte lika enorm som Sveriges vinstmarginal i juryomröstningen (163 poäng) som ju faktiskt var ett rekord. Den finska vinsten i tittaromröstningen var såklart det bästa resultatet för Finland sedan Lordi 2006, och ironiskt nog var alltså Sveriges resultat i samma omröstning även det bästa vi fått sedan 2012.
Noterbart är dock att Finland fick poäng ifrån samtliga länder i folkets röstning, medan Sverige också fick poäng ifrån alla länder utom FINLAND! Är det taktikröstning det rör sig om? Mycket möjligt. I semifinalen fick nämligen Sverige 5 poäng ifrån de finska tittarna, så någonting måste ha hänt fram till finalen.
Bakom täten: Sköna framgångar för Norden och två stora skrällar
Finalresultatet i övrigt blev en framgångssaga för många länder. Israel inkasserar en bronsmedalj – något de endast lyckats med en gång förut, nämligen 1991! Även då blev de besegrade av en svensk schlagerdrottning: nämligen Carola! Deras pallplats i år är dessutom landets blott andra pallplats sedan 2000-talet inleddes – vilket kanske känns bra för Noa Kirel som ju är landets största artist just nu. En sidonotering är att Israel dessutom gör sin bästa placering någonsin hos jurygrupperna – där de slutar 2:a. Netta lyckades enbart nå 3:e plats hos juryn 2018!
Ett annat land som utmärker sig är Italien som slutar 4:a i år. Tillsammans med Ukraina och Sverige är Italien ett av de länder som inte verkar kunna göra något fel i tävlingen. Sedan återkomsten 2011 så har Italien nått topp-5 hela 6 gånger och de har heller inte missat topp-10 mer än två gånger (2014 och 2016). För Marco Mengoni själv så var årets resultat dessutom ett fall framåt, då han slår sin 7:e plats ifrån Malmö 2013.
För Norge såg det däremot först ut som att finalen skulle bli en riktig flopp. Norge låg bra till i oddsen och fansen älskade det tuffa upptemponumret, men jurygrupperna begravde Norge på en 17:e plats – vilket förvånade många. Det såg plötsligt ut som att Norge skulle hamna långt ifrån toppstriden. Men med 216 poäng från tittarna lyckades de ändå ta sig upp till en 5:e plats totalt – vilket är landets bästa placering sedan 2013. En intressant notering är även att Norge lyckades nå 3:e plats hos tittarna – vilket innebar att Finland, Sverige och Norge toppade deras topp-3 i år. Det har faktiskt aldrig hänt förut – en total nordisk dominans som vi såklart är stolta över!
Ukraina håller sig precis utanför topp-5 i år, men är nog ändå rätt nöjda med sin 6:e plats. Om vi däremot ska prata om skrällar i resultatet ska vi prata om Belgien och Estland. Dessa blev oväntat nog, de två högst placerade bidragen ifrån semifinal 2! Belgien var inte tippade att komma så här högt i finalen och Gustaphe kunde tacka jurygrupperna för det. Han fick 12:or ifrån jurygrupperna i Australien, Georgien och Grekland och nådde en 7:e plats hos juryn – som även räckte till 7:e plats totalt. Estland däremot, var knappt ens tippade att gå vidare till final – men lyckades trots det nå hela vägen till 8:e plats – lika bra som 2018. Denna gång, precis som 2018, var det jurygrupperna som gjorde det möjligt. Alika slutade 5:a hos juryn – fyra poäng bakom Finlands Käärijä. Detta är faktiskt Estlands bästa resultat någonsin hos jurygrupperna, vilket måste ses som en stor framgång givet de dåliga oddsen. Hos tittarna fick de bara 22 poäng (19:e plats), men i totalen räckte det alltså till 8:e plats. Kul notering är även att Australien slutar på 9:e plats, samma placering de fick 2019 och 2017. Strax under dem, på 10:e plats i resultatet hittar vi Tjeckien. Det kanske verkar som ett misslyckande, men Tjeckiens 10:e plats är deras näst bästa resultat någonsin! Deras bästa är fortfarande 2018 med Mikolas Josef som slutade på 6:e plats.
Tillbaka till verkligheten – tungt för Big-5
De som är besvikna på sitt resultat är såklart ”Big Five”-länderna i vanlig ordning. Trots att Frankrike, Spanien, Storbritannien och Tyskland de senaste åren faktiskt lyckats väldigt bra i tävlingen – speciellt de tre förstnämnda – blev årets tävling ett rejält magplask. Frankrike omtalades som en potentiell utmanare till Sverige och Finland, men både jurygrupper och tittare tittade tydligen bort när det franska bidraget framfördes. La Zarra slutade på 16:e respektive 14:e plats i omröstningarna och landade på en slutlig 16:e plats. Då gick det ändå bättre för henne än för de andra!
Spanien hade även de varit omtalade som en utmanare till segern – och Blanca Paloma var rejält uppsnackad inför finalen. Och när hon ändå lyckades få ihop 95 poäng av juryn (9:e plats) såg läget bra ut för Spanien. Men tittarna fattade ingenting – och placerade Spanien sist i sin omröstning med ynka 5 poäng (varav 3 ifrån Portugal). Magplask! Ännu värre gick det för värdlandet Storbritannien som levde i en Eurovisionbubbla hela veckan. Mae Muller hade även hon låga odds i finalen och tippades av många att nå topp-3. Problemet var att resten av Europa inte tyckte det. Med 15 poäng av juryn och 9 av tittarna slutade man näst sist – vilket ändå var bättre än helt sist som man annars varit vana vid. Sistaplatsen skulle nämligen tas av Tysklands Lord of the Lost, som inte lyckades konkurrera med de liknande bidragen ifrån Kroatien, Australien och Finland. Tyskland kom sist hos jurygrupperna med 3 poäng, och landade på 24:e plats hos tittarna med 15 poäng. Det innebär att Tyskland nu är uppe i 9 sistaplatser i Eurovision-historien (varav fyra som de har fått de senaste åtta åren) – och knappar därmed in på Norges rekord på 11 sistaplatser.
Svenska rekord – i mängder
Som tidigare nämnts innebär Sveriges vinst i årets ESC flera viktiga rekord:
– Loreen blir den första kvinnliga artist att vinna två gånger – vilket i sig är märkligt då vi har sett så många tidigare kvinnliga vinnare försöka vinna tävlingen igen: Lys Assia, Dana International, Gioglia Cinquetti, Niavh Kavanagh, Lena Meyer-Landrut, Charlotte Perrelli och inte minst Carola Häggkvist – för att nämna några. Loreens bedrift är således anmärkningsvärd och ett bevis för hur otroligt stark hon är som artist i dessa sammanhang.
– Vi får heller inte glömma låtskrivarna, framförallt Thomas G:son och Peter Boström – som ju också skrev “Euphoria” och därmed går upp i en exklusiv skara låtskrivare som skrivit två Eurovision-vinnande bidrag. Även Jimmy Jansson och Jimmy “Joker” Thörnfeldt kan nu titulera sig Eurovision-vinnare för första gången.
– Icke att förglömma är även Moa “Cassiopeia” Carlebecker med som låtskrivare – och hon blir speciell i sammanhanget. Hon blir den förste låtskrivare att vinna både Eurovision Song Contest och American Song Contest – då hon även vann ASC ifjol med Oklahomas AleXa och låten “Wonderland”. Detta blir kanske en särställning som Cassiopeia får behålla permanent, då det ser ut som att American Song Contest just nu läggs ned helt som koncept framöver.
– Loreen blir även den äldsta Eurovision-vinnaren sedan Estlands Dave Benton vann 2001. Han var då 50 år gammal, medan Loreen just nu är 39 år. Emellertid blir Loreen den äldsta kvinnliga artisten att vinna tävlingen sedan Linda Martin vann 1992 för Irland – då hon var 40 år gammal.
– Med 583 poäng blir vinsten dessutom den tredje högsta i historien (endast slagen av Salvador Sobral 2017, 758 poäng, och Kalush Orchestra 2022, 631 poäng), och därmed givetvis Sveriges högsta genom tiderna.
– Sverige har nu sju Eurovision-segrar och hamnar med det jämsides med Irland i maratontabellen i Eurovision. Irlands 7 segrar sticker dock ut något i jämförelse i och med att fyra av dessa kom nämligen inom loppet av fem år på 90-talet (1992, 1993, 1994 och 1996). Irland är för övrigt ännu det enda landet att arrangera tävlingen tre år i sträck – något som SVT lär får svårt att göra även om man skulle vilja. Ett Eurovision kostar numera nämligen runt 125 miljoner att arrangera, vilket är ca. tre-fyra gånger mer än det var på 90-talet (på den tiden var tävlingen också något mindre då hälften så många länder deltog).
Kontroversiell seger
Sveriges seger blir dock inte helt okontroversiell. Det är helt uppenbart när man nu efteråt läser kommentarer i sociala medier – eller lyssnar på finsk nyhetsrapportering. Det stormar nu åsikter om att Eurovision bör avskaffa jurygrupperna, och att fel låt vann, med mera… Den här debatten är såklart oundviklig – i synnerhet i år. Det är ju såklart så att jurygruppernas inflytande med hälften av makten är svårsmält för tittarna, men faktum är att i år var första gången som jurygruppernas favorit vann tävlingen på tittarnas bekostnad! Sedan det nya röstningssystemet infördes 2016 så har nämligen tittarnas favorit i princip alltid vunnit – trots att jurygrupper och tittare bara varit överens om vinnaren en enda gång: 2017 då Salvador Sobral vann. Innan årets tävling var Salvador faktiskt den enda juryfavoriten att vinna tävlingen och är således den ende vinnaren som vunnit båda omröstningarna.
Annars är det vanligaste att folkets vinnare blir den slutlige vinnaren – och det beror oftast på att jurygrupperna har svårt att bestämma sig och kastar sina poäng runt på olika bidrag. Tittarna däremot, är oftast helt överens. Det har dock funnits fall då omröstningarna blivit så röriga att vare sig tittarnas eller jurygruppernas favoriter står som slutlig vinnare – såsom 2016 med Jamala, eller 2019 när Duncan Laurence vann. Även då framfördes röster som menade att tävlingsreglerna var orättvisa eftersom jurygrupperna i princip förhindrade folkets favorit att vinna. Men i fallet Duncan Laurence så bör vi komma ihåg att den sålde platina sen, och blev en av tävlingens största hits. Det blev inte KEiiNOs “Spirit of the sky”, som numera istället bara är ihågkommen av Eurovision-fansen. Då kan vi ju även passa på att nämna att “Tattoo” just nu trendar på mängder av listor i Europa, medan “Cha Cha Cha” inte gör det. Det är således lätt att se att folkets favorit inte alltid nödvändigtvis är “rätt vinnare” i längden.
Sedan är det värt att komma ihåg att det går troll i den här debatten också. I Finland tar man såklart detta som en käftsmäll – eftersom man förlorar mot ärkerivalen Sverige. Svenskhatet är utbrett, speciellt nu i hockey-VM tider. När Finland nu för första gången på över 15 år hade chans att vinna Eurovision igen (med en låt på finska dessutom) är man såklart extra bittra över att bli besegrade av just Sverige. Utanför Finland så är såklart missnöjet också utbrett – i synnerhet hos Eurovision-fansen som gjorde sitt stöd till Finland väldigt klart i arenan och på sociala medier. Men här är det värt att minnas att fansen är trötta på Sveriges eviga framgångar, och därför gärna undviker att öppet stödja de svenska bidragen. Finlands gayvänliga och extraordinära bidrag var därför såklart det uppenbara alternativet till att stödja Sverige, trots att Loreen är väldigt stor i ESC-kretsarna. Det är således inte konstigt att Sverige dissades och Finland hissades av fansen. Samtidigt räcker det med att kika på fanklubbarnas officiella röstning i april där Loreen vann för att förstå att Sverige faktiskt hade stöd av fansen egentligen – något som man dock inte ville kännas vid när Eurovision-veckan var igång. Hellre hålla på underdogen än på favoriten – speciellt om favoriten är från Sverige som ju alltid vinner ändå.
Avslutningvis – en stor begivenhet!
Sammanfattningsvis blev det som oddsen förutspådde – en svensk vinst, Sveriges sjunde och Loreens andra vinst någonsin. Samtidigt tog Finland sin första andraplats någonsin – och utmanade Sverige i en rafflande och oförglömlig duell i omröstningen. Ironiskt nog kom vi båda ut som vinnare. Sverige gjorde sitt bästa juryresultat någonsin, liksom det bästa resultatet hos tittarna sedan 2012. Finland gjorde även de sina bästa resultat någonsin hos tittare och jurygrupper. Det som i slutändan avgjorde var ändå att jurygrupperna, för första gången, lyckades ena sig någorlunda kring ett bidrag. Loreen tog hem jurysegern med den största marginalen någonsin, medan Käärijä visserligen vann en mycket stor seger hos tittarna, men där Loreen lyckades hålla avståndet tillräckligt kort för att ändå kamma hem segern i slutändan. Det var första gången jurygruppernas favorit lyckades stjäla segern från tittarnas favorit – och givetvis skulle detta ifrågasättas av både fans och finländare.
Men faktum kvarstår: Loreen har gjort det omöjliga och tagit Eurovision tillbaka till Sverige igen. Frågan är om 2024, som är ABBA:s 50 års-jubileum sedan “Waterloo”, kommer att märkas i SVT:s produktion? Beatles var ju knappt märkbara i Liverpool trots den uppenbara kopplingen. Samtidigt har ju ABBA en evig koppling till ESC, så mycket talar för att nästa års tävling får en touch av ABBA.
Var exakt detta sker, det lär vi bli varse om under sommaren, men fram tills dess är det bara att njuta. Vi är regerande Eurovisionmästare – igen! Tack för det Loreen!
